På torsdag ska vi hoppa om det går som planerat, och jag tänkte ställa upp en minilinje. Travbom, travbom, räcke, två galoppsprång, oxer. Om bommarna räcker till det, de flesta bommarna är kvar nere vid stora banan :( Så vi får se. Men jag har bestämt mig iallafall för att sluta mesa mig och höja kraven lite.

 

Siren har ju haft väldigt dåligt självförtroende inom hoppningen och har inte tyckt om det alls. Det började när vi hopptränade för Anna Campner i Ullstämma varannan vecka. Det gick alldeles för fort fram för Sirens del och han hann liksom inte med, psykiskt. Detta ledde till att han vägrade minst en gång på varje hinder, och det kändes verkligen inte bra att "jaga" honom över varje hinder. Så jag sa upp min plats och la kraven på hyllan. La in lite mer bommar i dressyrarbetet, "hoppade" små räcken på max 50cm. Allt för att han skulle tycka att det var roligt och enkelt. Vipps så fick han självförtroendet tillbaka och upptäckte att han faktiskt KAN, och vilken känsla det var.

 

Vi var med på två banhoppningsträningar i Ullstämma, typ som clear round. Första gången vi var med var i samma veva som vi hopptränade. Vi red två rundor om jag minns rätt och vägrade ut oss på båda. Den andra gången vi var med var när vi inte hopptränade, då red vi en runda och var felfria.

 

Så nu har Siren självförtroende, vilja, kunskap och styrka för att hoppa. Men på något vänster så har JAG fastnat i det gamla tänket, att vi måste ta det försiktigt och hoppa max 60cm. Jag är så förbannat rädd för att sabba hans förtroende att jag inte har vågat höja kraven, och hindren. Men ska vi utvecklas så måste vi ju höja ribban lite också, vilket jag nu ska göra. Märker jag att han blir osäker är det bara att backa ett steg.

 

Här är en video som är väldigt rolig att kolla på. Det första klippet är från en av dessa banhoppningsträningar i Ullstämma i januari 2012. Som ni ser är det knappt några hinder, snarare upphöjda bommar. Siren vägrar hoppa det andra hindret, vilket ledde till att jag började gråta och gav upp. Kajsa fick lägga ner den upphöjda bommen och då kom vi över, men sedan vägrar han på tredje "hindret" också. I slutet är ett klipp från augusti 2012 då vi stod i Högstorp och red till ridbanan. Att hoppa studs och ett räcke kom inte på talan i januari. Men se vad man lär sig av att lyssna på sin häst.

Och här är vi idag (Anna som rider i första filmen):